Historia

 

Stipendiefonden bildades i samband med Sveriges Allmänna Exportförenings (numera Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) 50-årsjubileum 1937. Man gjorde en insamling bland främst exportinriktade svenska företag och drygt 200 företag bidrog till startkapitalet på knappt 800.000 kr.

I stadgarna står bl.a. att ”fonden skall hava till ändamål att åt utlandssvenska barn lämna stipendier för bedrivande av studier i svenska läroanstalter, därvid barn till svenskar i exportnäringarnas utlandstjänst skola i första hand ifrågakomma.” Redan 1938 ägde den första stipendieutdelningen rum om 10 st stipendier på sammanlagt 8.500 kr.

Frågan om stipendiaternas kön var redan före fondens bildande föremål för stort intresse och det talades inte om stipendier för både pojkar och flickor. Man menade att ”utlandssvenska söner eller pojkar vilkas svenska uppfostran skulle kunna underlätta för industri och handel att framdeles erhålla lämpliga krafter beredda att binda sig för en mångårig utlandstjänst.” En styrelseledamot framhöll att ”pojkar borde lämnas företräde, då det knappast vore donatorernas mening att flickor skulle erhålla uppfostran i Sverige och sedan kanske taga anställning som stenografer.” En annan styrelseledamot anförde däremot att ”möjligheter att erhålla stipendium borde hållas öppna både för pojkar och flickor och bereda utlandssvenska föräldrar ekonomiska lättnader för sina barns uppfostran i Sverige.” Efter långa diskussioner fick styrelsen finna sig i att stadgarna inte gör någon skillnad mellan könen. Fonden delar numera ut stipendier för studier både i Sverige och i svenska skolor utomlands.

Stipendiefonden har genom åren haft en mycket gynnsam utveckling både vad gäller ekonomin och antalet utdelade stipendier. Vi har under de senaste åren delat ut drygt 150 st stipendier fördelade på vanliga skolstipendier, stipendier för intensivkurser i svenska (s.k sommarkurser), skolföreningsstipendier, stipendier för TISUS-tester samt stipendier till praktikanter vid svenska handelskamrar utomlands.