Rapport från Cajsa Tapper på Svenska Handelskammaren i Tyskland 2020/2021

Kajsa Tapper porträtt, svart-vit bild. Hon har långt hår, vit hy, vit undertröja, mörk jacka eller kavaj. Hon har fräknar och ler mot kameran.

Som för en del andra stipendiater kommer även min rapport att präglas av upplevelsen att starta min internationella karriär i en osäker tid. Jag stod för min examen i Europastudier vid Lunds universitet när WHO deklarerade att covid-19 var en pandemi. Det var många dörrar som stängdes för oss sistaårsstudenter, och världen, som nästan alltid känts vidöppen och full av möjligheter, hade nu krympt. Men så uppenbarade sig en chans för mig att åka tillbaka till det land jag tillbringat tiden i efter gymnasiet – som Trainee på Svenska Handelskammaren i Tyskland.

Jag kom till Hamburg en varm sommardag i början av augusti 2020. Leberkäs, ”Servus!” och stor bilindustri som jag bekantat mig med i München under mitt första år efter gymnasiet hade nu bytts ut till Fischbrötchen, ”Moin!” och en av de största export- och importhamnarna i Europa. Det märktes snabbt att Hamburg är den stad som ligger närmast Skandinavien, inte minst i arkitekturen, mattraditionerna och närheten till vattnet.

Kexchoklad och servetter ligger i grönska.

Bild: Innehållet i fikaboxen vi skickade ut i april till alla medlemmar som anmält sig till vår digitala kammarfika, ett av våra mest framgångsrika projekt under pandemin, där medlemmarna fick träffas en gång i månaden för att hålla kontakten med varandra. Samtidigt ett lyckat koncept för några av de medlemsföretag som ville sponsra den och därmed få ökad synlighet.

Mina första veckor på kammaren var fullspäckade, med mycket att lära sig, besök av vår president och planering av projektet ”Kammertour” där målet var att besöka medlemsföretag i kammarens sex regioner. Det var en av de första sakerna jag lärde mig – Tyskland är ju som bekant en republik och består därmed av många centra, inte som Sverige där det mesta styrs från huvudstaden. Kammarens huvudkontor är visserligen placerat i Hamburg, men aktiva engagerade från kammarens medlemsföretag finns representerade i de största av Tysklands städer. På så vis kan kammaren finnas där för många svenska företag oavsett var i Tyskland de väljer att etablera sig först.

Åtta personer i möte runt ett konferensbord.

Bild: Jag intervjuar två medlemmar ur Hamburgs JCC-Kommitté under Menteedagen, ett event vi lyckades anordna på plats trots allt, där menteesen från årets mentorskapsprogram fick träffas, lära känna varandra bättre och utbyta erfarenheter.

Mina huvuduppgifter bestod vidare av att planera och uppdatera sociala medier, boka möten, bistå och hjälpa till med olika återkommande events och aktuella projekt. Kammaren beslutar varje år om ett årstema som 2020 och 2021 var hållbarhet. Under hösten och våren anordnade vi därför ett flertal digitala events där våra medlemsföretag fick presentera sin hållbarhetsstrategi. Jag har även haft ansvar för vårt nätverk Junior Chamber Club, kammarens young professionals. Även de har anordnat regelbundna after works, föreläsningar och träffar som också skett digitalt med tanke på pandemin. Trots att jag knappt träffat någon personligen under detta år, har jag ändå lyckats lära känna en hel del aktiva online. När Tyskland inledde sin lockdown igen i november satte vi oss ner i teamet för att försöka tackla de utmaningar vi fortfarande stod inför. Mötet resulterade i att vi bland annat gjorde min idé om en podcast verklighet, där våra medlemsföretag och andra intressenter fått en inblick i det tysk-svenska näringslivet.

Tre personer står i en lagerlokal omgiven av snacks, chips och liknande matvaror. En kille och två tjejer. Alla tre har munskydd.

Bild: På hygien- och avståndsanpassat företagsbesök hos ett av våra medlemsföretag Onfos, som levererar svenska livsmedel till resten av Tyskland.

Det har varit mycket lärorikt att få arbeta så nära det tysk-svenska näringslivet under detta år, som har bjudit på nyttiga lärdomar och ställt höga krav på kreativitet och nya lösningar för Handelskammaren att fortsätta utgöra en plattform för kontaktutbyte. Jag har fått insikter i hur företag fungerar och större förståelse för deras roll i samhället, särskilt i en pandemi där de både påverkas och själva har makt att påverka på olika sätt. Det har dessutom varit intressant att vara ute i Europa och studera på nära håll hur samarbetet mellan Tyskland och Sverige ser ut. I en tid då många länder stängt sina gränser på grund av viruset har det varit särskilt fint att se hur företagen fortsatt att engagera sig över landsgränserna och utbytt erfarenheter på våra digitala träffar, trots att många säkert föredragit att kunna träffas personligen.

Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner, oavsett pandemi eller ej, och möjligheterna på den tyska marknaden är stora som svensk- och tyskspråkig. Ändå minns jag hur jag ofta behövde försvara mitt val att lära mig tyska under skolåren. På den största gymnasieskolan i Sverige var vi bara tre som valde att läsa vidare tyska steg fem år 2014. Men jag är så glad att jag inte gav upp och tacksam över de tyskalärare jag haft som så ihärdigt predikat för den lilla skaran jag tillhört hur betydelsefullt samarbetet mellan Tyskland och Sverige är, något jag tack vare Stipendiefonden också fått uppleva på egen hand. Genom Stipendiefonden har jag också kunnat praktisera och utveckla mina tyskakunskaper på plats bland tyska kollegor, erfarenheter jag kommer att bära med mig länge än. Därför är jag också väldigt glad att kunna säga att Handelskammaren erbjudit mig chansen att stanna kvar ytterligare en tid, och jag ser fram emot att fortsätta utvecklas som Junior Projektmanager – och genom det kanske inspirera fler att lära sig tyska.

Stort tack till Stipendiefonden för denna fantastiska möjlighet!

Dela inlägget med vänner här

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

Se fler rapporter